Molok:
Taggagam, den taggiga djävulen eller molok (Moloch horridus) är en ödleart i familjen agamer. Den kan bli upp till 20 cm lång och leva i 20 år. Honorna är större än hanarna.
Hela djuret är med undantag av undre sidan fullsatt med större och mindre taggar, som liknar dem på en rosenbuske. På nacken har ödlan en knöl med två horn på. Detta skräckinjagande yttre motsvaras inte av djurets övriga egenskaper. Djuret är fullkomligt ofarligt och livnär sig av myror och växtdelar. Djurets kropp är formad så att när det kommer vatten på den så rinner detta ner i små rännor till dess mun.Ödlan är sandfärgad med vit undersida. Den kan ändra sig till mörkare färg om det till exempel är mörkare sand på något ställe. Den kan även blåsa upp sig så att den ser större ut.
Djuret förekommer i stäpp- och ökenregioner i Australien. Den är aktiv på dagen och lever mest i små grupper.
Vandrande blad:
Vandrande blad (Phylliidae) är en familj i insektsordningen spökskräckor. De är släkt med vandrande pinnar, men som namnet antyder ser de mer ut som blad. Den breda och platta bakkroppen har oftast gröna eller bruna färger och en lövlik teckning. Detta, ofta i kombination med ännu fler bladlika utväxter på benen ger dem ett utmärkt kamouflage och gör att de smälter in i växtligheten. Vandrande blad finns från södra Asien, genom Sydostasien till Australien
Flyg fisk:
Flygfiskar (Exocoetidae) är en familj fiskar bestående av ca 50 arter grupperade i sju till nio släkten.Flygfiskar återfinns i samtliga oceaner, huvudsakligen i varma tropiska och subtropiska delar av Atlanten, Stilla Havet och Indiska Oceanen. Deras mest märkliga egenskap är bröstfenorna, som är ovanligt stora, och som tillåter fisken att efter ett kraftigt hopp göra korta glidflygningar i luften ovanför havsytan för att undfly rovdjur.
Den hittills längsta filmade flygningen, på cirka 45 sekunder, gjordes utanför Japan i maj 2008, se [1]. Vid upprepade tillfällen fick dock flygfisken ta hjälp av stjärtfenorna för att fortsätta att hålla sig ovanför vattenytan.
